En handfull länkar 24:41
Min tusende prenumerant! En podcast om AI med mig, långt om Maktbarometern och sen en blandning av insikter, tankar och länkar. Plus erbjudande om Internetdagarna.
Allra först. Grattis till min tusende prenumerant: Denise Hemphälä. Hoppas du kommer att hitta bra saker i nyhetsbrevet! För Denise och alla andra
Förra veckan grävde vi oss ned i Svenskarna och Internet. Den här veckan hade jag tänkt skriva mer om AI men… så kom Maktbarometern. Vilket gör att det blir lite av allt möjligt.
Generellt med AI så kan jag uppleva att perceptionen skiftar en del. Från att vi haft stjärnögda ”AI-bros” (de finns men är kanske inte fullt så många, eller så stjärnögda) vs doom-sayers (samma för dem som för AI-bros) så är det en mer fragmenterad diskussion som sker - mestadels på gott faktiskt. Eller kanske ska vi kalla den verserad. Vilket jag tror är rätt nödvändigt och som vi pratar en del om i podden nedan.
Jag föreläste för ett par veckor sedan för ett företag runt förhållningssätt i vardagen till (generativt) AI, en bra timme med både kommunikationsmänniskor och andra personer som på olika sätt kan ha nytta av generativt AI men också behöver hitta sätt att använda det på rätt sätt vilket jag försöker guida (är du och din organisation intresserad av en sån föreläsning så hör gärna av dig). I frågestunden efter så var det oerhört få tekniska frågor utan frågor som just berörde osäkerheten, oklarheten över vad som är ok, funderingar över hur AI ”tänker”.
Mina grundteser är:
Vi behöver se generativ AI som en samarbetspartner/kollega snarare än ett verktyg. Men samtidigt medveten om att AI inte tänker, vet vad som är rätt och fel. Ansvaret ligger alltid hos människan, och det är vi som har erfarenhet, kontext och utökad förståelse. Det kan vi inte kräva av ett AI. Tankar som Wilhelm Landerholm luftar i sin krönika nedan.
Vi ska inte titta på att AI ska göra det roliga/det vi faktiskt kan. Eller bara göra det tråkigaste. Som fortsättning på ovanstående: AI fungerar inte speciellt bra vare sig som tjänare (slav) eller som arbetsledare (chef). Både i vardagen men antagligen också i större sammanhang. Vi behöver kanske bygga upp en synkronicitet (hehe) och synergier istället för binära förhållningssätt - eller arbetsmetoder - med AI.
Vi behöver se AI-utvecklingen i ljuset av andra utvecklingar inom teknik. En del vill försöka få det till att ”AI-utvecklingen är den snabbaste i historien” vilket i sig är en konstig idé och i bästa fall naivt, i sämsta ren och skär false news. AI utvecklas pga att vi har Internet, som i sin tur förutsatte att vi hade en bred penetration av hårdvaran ”dator”. Alltså är utvecklingstakten beroende på förutsättningar - och vi vet att vi trodde mycket mer skulle förändras med Internet än det har gjort, appropå Onions printsatsning så var jag rätt säker på att papperstidningarna skulle vara borta vid det här laget. Samtidigt har mycket mer förändrats än vi trodde. Samma sak med dator i varje hem, med IOT, med voice och… Går vi bakåt så i princip varje tekniskt utvecklingssprång som skett har stämt med Amaras lag: ”we overestimate the impact in the short run and underestimate it in the long run”.
Sen ja, det går fort och det är fr a en galen innovationstakt, vilket hänger ihop med att det inte bara är ett gäng startups som pysslar med innovationen utan big tech. Flera har testat att skapa en podcast ur text (endast engelsk än så länge) med Google NotebookLM, det är många som piffar och pysslar med bilder i Flux.1 och ChatGPT 4oCanvas är riktigt coolt som utvecklingssteg. Det gör jag med men som jag tidigare sagt: det här nyhetsbrevet är inte ett nyhetsbrev om det allra senaste utan ett nyhetsbrev med förhoppningsvis insikter runt längre texter som jag läst, och möjligheten att själv hitta fördjupad läsning. Titta i min länklista på Substack så hittar du flera nyhetsbrev som är mer inriktade på ”nyheter”. Och anmäl dig till Internetdagarna nedan - där kommer det finnas mycket av båda.
Med det dags att dyka ner i ett brev som är ganska textmatigt…
---
Reklamsamarbete med Internetstiftelsen:
Internetdagarna är tillsammans med Svenskarna och internet en av de viktigaste kunskapskällor som finns för oss som jobbar med digital kommunikation. Sedan några år helt digitala och därmed tillgängliga för många fler. Årets program är riktigt intressant med Amy Webb, futurolog, som kommer att ge mycket food for thought och Sal Khan, som ligger bakom Khan Academy plus många fler intressanta keynotes. I år kommer det också vara särskild inriktning på kommunikation och AI. Vilket ju är som hand i handske för det som En handfull länkar skrivit om senaste åren. Så alla ni som läser får möjligheten att köpa en konferensbiljett för 400 kronor billigare när du registrerar dig och använder koden YASS20. Erbjudandet gäller fram till konferensen som går av stapeln 25-26 november.
Jag gästade Killander & Björks podcast och vi tänkte tillsammans runt hur generativ AI kan komma att påverka sociala medier; inte så mycket tekniskt men kulturellt. Hur påverkar en ökad mängd innehåll våra beteenden? Är det vettigt att använda sig av generativ AI när vi samtidigt ser att människor vill ha autenticitet? Riskerar genvägarna bli återvändsgränder för oss marknadsförare? Bara några saker vi diskuterar under den timme som podden pågår.
Otroligt glad att få vara med (sanning och säga så är det andra gången - första gången misslyckades tekniken att leverera) och jag tycker det här samtalet är viktigt att föra. Jag älskar tekniken, jag gillar vad AI kan komma att ge oss men jag tror vi lätt kan gå fel - precis som vi tenderat att göra i alla större tekniksteg och därmed kommer vinsterna vi kan göra bli försenade.
Nånstans så har inte det stora hänt ännu, vi är tidigt i utvecklingen, vi testar och prövar, och samtidigt hoppas alla på att allt ska vara klart och att alla vinster ska komma direkt.
Årets maktbarometer är släppt. Jag skrev om den i förra nyhetsbrevet men nu har vi alltså siffrorna. Men först är metoden intressant. Maktbarometern är extremt noggrann med att beskriva den. I korthet bygger metoden på att mäta engagemang och genom tredjepartsverktyg, både manuellt arbete och automatisering hitta de största konton i Sverige.
Det är gediget arbete även om jag tycker att det ibland finns märkliga olikheter (exempelvis att följare inte är intressanta förutom på Instagram och att just avsaknaden av Stories-mätning på IG bör innebära en ganska skev bild av plattformen som idag är den mest generellt använda i Sverige).
Just att antal följare inte längre anses som intressant (förutom på IG…) innebär att det är en snapshot av året som gått. Också viktningen (se nedan) innebär att X inte längre på samma sätt slår igenom för mycket. Svårigheten med "svenskhet” dvs om interagerande konton är svenska eller inte är ständigt närvarande. Men som de skriver: även om det inte är perfekt så är det en bild av ett medialandskap.
Min sammanfattning av att gått igenom listan ett par gånger är att det märks att det inte är valår. SD är störst på svenska sociala medier, följt av ett antal influencers och traditionella nyhetsbolag. Störst inom offentlig sektor är Polisen som onekligen lyckats med sin strategi. Det intressanta är hur stort ICA är, ”mäktigast” av alla företag, i ljuset av deras minst sagt anti-sociala media-inställning från början…
Tittar man på de separata kanalerna så är traditionella medier lite oväntat de största kontona på TikTok. På X är det politiker och några andra kända konton som fortsätter hålla stången. På Facebook märker man att det är konton som appellererar till en äldre publik som ligger högst medan det på Instagram är konton mer inriktade mot lifestyle och yngre. Youtube är rätt stabilt med samma influencerkonton som vanligt (eftersom jag följer många matkonton kan jag notera att Matkoma och Roy Nader har rejält gått om Matgeek).
Är det något ovanligt? Inte egentligen. Jag har självklart massa personliga åsikter men om vi stannar vid min profession som sociala media-strateg så är det följande slutsatser jag gör:
Den åldersmässiga (generations/10 års-uppdelning) som vi ser klarare och klarare när det gäller kanalerna visar sig också här. Facebook är en kanal för en äldre målgrupp. Fortfarande viktig men man behöver förstå det och göra innehåll som stämmer överens med detta. Om du har en målgrupp 45 år och uppåt så behöver du jobba extremt strategiskt med kanalen. Har du en målgrupp som primärt är under 25 så är frågan om du ens behöver arbeta med kanalen organiskt. Vi ser samma strukturer när det gäller de andra kanalerna. Vill du höra mer om det här så är min och Sarahs genomgång av Svenskarna och Internet en bra investering.
Traditionella medier är oerhört starka på TikTok i Sverige jämfört med influencers. Det är en lite oväntad insikt men inte så konstig då vi i andra undersökningar ser att många unga hittar sina nyheter på Instagram och TikTok. Som företag behöver man då fundera hur man skapar innehåll på de plattformarna; hur kan man låna form och sätt från dem.
På samma sätt när det kommer till att lära sig av influencers. Hur skapar dessa sina stories? Det är oerhörda skillnader idag mellan vad en influencer gör och hur företagsfilmer fortfarande skapas. För mig en gåta att inte fler produktionsbolag satsat på att förstå social video.
Varumärken är fortfarande långt ner. Det är få varumärken (förutom medier och partier) med på listorna. Det stärker tesen om att människor litar på människor, användare vill ha historier snarare än sälj och att det måste till mer resurser för att göra rätt innehåll för att lyckas.
Några intressanta inlägg runt Maktbarometern. Emma Blom menar att hela undersökningen är fel då den bara tittar på engagemang i samband med organiska postningar, och helt missar hur inte minst politiska partier använder köpt social. Hon har en poäng men samtidigt blundar hon för att köpt sällan har speciellt mycket engagemang, och därmed extremt svårt att egentligen mäta impact i, inte minst när det gäller det som Maktbarometern faktiskt vill mäta. Intellecta har låtit sin sociala media-specialist titta på undersökningen, och det mesta handlar i mitt tycke om andra saker än det som undersöknigen faktiskt mäter: makt. Men intressanta takes.
Jag kommer att samla ihop de insikter vi nu kan dra från både Maktbarometern och Svenskarna och Internet till ett antal spaningar och inspirationsföreläsningar. Om du vill boka in en så är du oerhört välkommen att höra av dig! deeped@deepedition.se eller 0706480861 så berättar jag mer.
Höstens varumärkesbrev från Novus innehåller flera intressanta artiklar.
Lina Karlsson skriver om Sverigebilden och hur den tenderar att vara olika utifrån och inifrån; bilden av Sverige utomlands skiljer sig en del mot självbilden. Samtidigt som den mediagenererade självbilden inte stämmer överens med den statistiska självbilden. Utifrån ett varumärkesperspektiv innebär det här ungefär att kunder och potentiella kunder ser varumärket som starkt och bra, de anställda är lite mer skeptiska och intranätet slår på stora trumman om hur illa de anställda tycker om varumärket. Helt enkelt så skapar det en oerhört knepig situation för varumärket. Intressanta siffror och reflektioner.
Wilhelm Landerholm skriver en krönika som osar. Själv kan jag bara hålla med i hans försök att förklara att AI är inte det vi tror det är och att vi behöver förhålla oss på andra sätt till det. Automation handlar om så mycket tänkande - och nej, AI tänker inte. Hur mycket jag än älskar utvecklingen så är det här en bra text att stanna till vid.
NoFoMo har gjort en oerhört roande spaning: Hur rätt hade Mr Jim? Och det är tankeväckande runt den reklamserie som pratade om framtiden för 25-30 år sen. Eller som Gibson sa: ”Framtiden är redan här, den är bara inte jämnt distribuerad”.
The Onion startar upp sin print-edition och den säljer via medlemskap. Ögonbrynshöjare onekligen. Samtidigt satsar man hårt på sociala medier, inte minst TikTok. Två intressanta aspekter av deras strategiska val:
Ingen kanal är huvudkanal: sociala medier, printversionen, webbedition, emaillistor är sedda som lika viktiga. Alla kopplar till medlemsskap där de kan tjäna pengar, och annonser på egna plattformar är lika viktiga oavsett om det är ettor och nollor eller döda träd.
Media is the message och därmed också dess innehåll. Att se till att utnyttja formaten i innehållskapandet är viktigare än att försöka få innehållet att fungera på ungefär samma sätt överallt. Mindre effektivt? Kanske men mycket mer värdeskapande för mottagaren.
“I don’t necessarily think print is the future,” Brillson said. “I think that a really well-curated object that people want is the future. Meeting people where they are is also the future. These two things are not mutually exclusive.”
Det som Onion verkar lyckas med är att slå sig fri från den mänskliga binariteten i tänkandet. Det är inte antingen eller utan både och, det är att skapa innehåll som stämmer för individer istället för allt för alla. Och därmed också skapa möjligheten att konsumera det på rätt ställe i rätt format.
Som en påse Gott och blandat, som en kinesisk buffé, som ett fat blandad sushi… Som jag lite vill ha det.
Tills nästa gång! /D